Snart kommer den totala transformationen……

Allt inleds med ett fåtal varmgrader, gatorna sopas, fåglarna stämmer upp till sång inför den stundande parningen, helt plötsligt sprakar det i isarna som om någon yttre makt bestämt att nu är det dags, ispartiklarna börjar skingra sig och övergår genom ett trollslag i flytande form. Jag känner en oerhörd tacksamhet att få uppleva detta år efter år. Vänner stanna upp och beskåda, iaktta, unna er att reflektera över dessa växlingar som livar upp våra trötta vintersinnen. Snart är det dags att likt lämlar vandra ut på gatorna och ansluta  er till folket på konserthustrapporna, vid fontänerna och  i parkerna och på platser som badar i solljus och tillsammans mata nunan med sol & kroppen med koffein. I veckan har jag fått avnjuta fantastiska dagar tillsammans med 17 andra Frontianer på en två dagars intro i Vaxholm. Jag upphör aldrig att förundras över hur lyckligt lottade vi är som om och om igen fyller på med nya toppkrafter, därmed kan vi utveckla våra kunder till sin fulla potential. Intron startade dag 1 på ett icke traditionellt sätt, färden mellan kastellet och Stegesund passerades med en dieseldriven taxibåt, inte som brukligt i en snipa fylld med gubbröra och dryck.

Gästerna hälsades dock välkomna med gubbröran, drycken samt levande brasor såväl i sjöstugan som på tomten. Kvällen gick sedan i ett rasande tempo, med såväl rysliga historier som personliga presentationer. Utan förvarning lystes huset upp av strålkastarna från Taxilasses båt och gästerna försvann lika snabbt som dom kom. Endast tjänstefolket var kvar, Stefan Paulsson, Bosse Rosander och undertecknad röjde upp efter kvällens festligheter.

Dag 2 gick i dialogens tecken, PP bilder varvades med diskussioner och nätverkande. Anna var en de sista artisterna som med sin passion motiverade folk till kommunikation i etern mellan leverans, marknad och sälj.

Avslutningsvis togs ett gruppfoto.

Dagarna präglades av Skratt, Kostnadsmedvetenhet, Utmaning, Prestigelöshet& Ansvar!

Tack alla för två fantastiska dagar.



Love you all / Pierre

 

 

 

Kan man bli lycklig av en stol

Installatören kommer med en apparat från MTM.  Instruktionerna haglar och svärmor som är 79 år och som är på väg att bli blind tittar på honom med kisande ögon. Fortsättningsvis skall hon få taltidningar i stället för papperstidningar. Apparaten är hyfsat enkel, men efter 1,5 timmars undervisning i monologform är hon mer förvirrad än någonsin. Jag tackar installatören för lektionen och ber honom avsluta då kärlet i svärmors knopp är fullt.  När väl lugnet infinner sig utbrister svärmor som inte sagt någonting på 1,5 timme, jag är så lycklig för den nya stolen ni gav mig. Stolen köpte vi för 100 spänn på en antikbod, tanken var att hon skall kunna sitta i sitt kapprum när hon knyter skorna. Tänk att så lite kan betyda så mycket.

 

Detta adresserar Frontits värdeord Kostnadsmedvetenhet och Ansvar.

Love you all! / Pierre

 

 

Prins Carl-Philip gick före mig i kön

 

I Sverige är patosen för rättvisa djupt rotad. Vi blir upprörda om någon bryter mot köreglerna, oavsett om det är i trafiken, på väg till gaten på flygplatsen, i kassakön eller nu senast att göra en ”Margot”, utnyttja sin position för att gå före i bostadskön.

Igår gick kungahuset före mig i kön på Ica, men såväl kassören som Carl-Philip var ovetande om varandras existens, det var bara kassörens behov av att bringa ordning i butiken som gick ut över mig. Innan incidenten for jag omkring med min kundvagn för att tillfredsställa behoven enligt mitt nya kostprogram, mycket ekologiska grönsaker, fisk, ekologisk yoghurt och där tog farten slut, jag hittade inte linfröna. Tre ggr stötte jag på Carl-Philip mellan hyllorna, vad han letade efter vet jag inte. Tredje gången funderade jag på att fråga honom var linfröna var, men insåg att han troligtvis inte kunde svara. Sista anhalten var storshopping av frysta bär och därefter försökte jag sjävscanna för att slippa köa, men blev bryskt tillrättavisad - ja inte av ”ICA stig” utan av ”ICA brorduktig”, den kassan tillåter bara scanning av 7 varor. Kreativt frågar jag, kan du öppna en ny betjäningskassa, svaret är ja och jag står nu först i kön i den nyöppnade kassan. Då ropar brorduktig, ni som köar i den andra kassan hälften av kön, kom över till mig och inordna er i motsvarande ordning i min kassa, till mig säger han, du ställer dig sist i kön. Helt plötsligt står Carl Philip före mig.

Surt sa räven, bytte kassa och svor över rättsfascisten som troligtvis var skolpolis i grundskolan.

Några rappa tillrättavisande som känns som örfilar skall inte förstöra min dag. 😉 Men jag skall villigt erkänna jag blev rätt sur, men reflekterade samtidigt över att även kungahuset är tvungna att köa på ICA, det är Sverige när det är som bäst.

Det adresserar Frontits värdeord Prestigelöshet.

Love you all / Pierre

 

Allt på konferensen var fantastiskt

Allt på konferensen var fantastiskt, alla ni fantastiska deltagare (jag menar vi på Frontit), innehållet, arrangemangen, gästföreläsaren, lokaliteterna, maten och programinnehållet. Dyker i säng måndag kväll 21.45, sover nonstop till 6.30. Lagar frukost, äter den och penetrerar samtidigt dagens aktiviteter. Tar en dusch och känner att knoppen är totalt tom, känner mig lite håglös, torkar snabbt av mig och hoppar snabbt i kläderna. Finner till min fasa att mitt lunchmöte är 2 timmar bort och min energi är nere på noll. Knappar numret till Röda Korset och hittar energigivaren, dom har en flagship store på Hornsgatan som enbart tar emot märkeskläder. Försäkrar mig om att dom säljer mina kläder dyrt. Sprudlande av glädje tömmer jag garderoberna, märken som Armani, Cerruti, Corneliani, Boss, Stenström och Eton sorteras ut och packas ner i bilen, totalt blir det 25 kostymer & kavajer samt 20 bomullsskjortor. Efter genomfört lunchmöte åker jag förbi Röda Korset och fullkomligen attackeras av en total glädje och tacksamhet över gåvan. Foton tas av personalen för publicering på deras hemsida. Känslan dom förmedlade var att jag räddat deras familj undan svält och fattigdom. Jag hoppar in i bilen med en endorfinkick som heter duga.

Mina vänner, hemlösa behöver varma skor och kläder – administreras såväl av Gula Änglarna som Röda Korset, Röda Korset kan dessutom ta emot ”finkläder” som säljs dyrt, där inkomna medel går direkt till behövande människor i flykt.

Ser du någon mår dåligt eller en verksamhet inte fungerar, sitt inte på läktaren och recensera tillställning, var med och sätt upp scenen, det är vårt sista ord i våra värderingar – det uttalas ANSVAR. Vi alla kan göra skillnad.

Love you all / Pierre

Mina tårar tog slut

Jag växte upp med en far från Chicago och en mor från Östra Vingåker. Min uppväxt var otroligt färgstark med mycket känslor, starka utbrott och en ekonomi som inte klarade månadens utgifter, vi handlade allt på "krita". Jag hade bara ett par skor, dessa användes till allt, fotboll, skolan, kyrkan mm. Min mor var aldrig nöjd, ville lite mer och min far sa alltid var tacksam. Vi hade ingen bil och vi levde med en överrespekt för auktoriteter. Min far var på grund av sin egen uppväxt oerhört ojämn i humöret, jag grät ofta och jag var fram till för några år sedan helt övertygad om att mina tårar tog slut när jag passerade barndomen. Min far gick bort när han var 65 år – inga tårar, min mor när hon var 79 år – inga tårar, vår son Mårten 0 år (9 månader i Bittes mage), ett av våra nyfödda barn  – inga tårar. Härom året när vår yngsta dotter fick domen tumör i huvudet fick jag pyspunka, systemet släppte på sprinklerna och äntligen fungerade systemet igen, jag grät. Sedan dess fäller jag en tår allt som oftast, senast när Sven Bertil Taube tolkade Lisa Nilssons – Himlen runt hörnet. Jag hoppas att mamma och pappa sitter på min axel och känner sig stolta, det blev karl av den pöjken också.

Tack mor & far för en uppväxt som inte var lik alla andra – höga berg och djupa dalar, mycket gråt och mycket glädje, mitt blodomlopp från mina föräldrar pumpas med att vilja lite mer och att ingenting är omöjligt och att vara tacksam.

Detta adresserar Frontits värdeord

Möjligt, Kombon mellan fars och mors karaktärer har gjort att jag tror att allt är möjligt
Prestigelöshet, bjud på dina erfarenheter så vågar andra göra detsamma
Ansvar, Skyll aldrig på uppväxten, vänd svårigheter till styrkor

Love you all! / Pierre

PS! Detta kom över mig när Sven-Bertil sjöng i så mycket bättre. DS!

Att göra en Pierre (ett talesätt i vår familj)

• Åter irriterad över min oförmåga att aldrig komma ihåg Bittes födelsedagar, jag missar såväl jämna som ojämna, om det har något samband med att mina föräldrar aldrig firade våra födelsedagar vet jag inte. Vi var relativt nyinflyttade på Östermalm och min smarta plan var att ”kila” ner till det klassiska Cafét Tösses, inte billigt, men oerhört bra, en kaffe med bulle kostar i runda tal en timlön för en spärrvakt på SL. Morgonen är tidig och jag en av de första gästerna, Jag beställer en princesstårta och en extra kartong utöver den som medföljer, planen var att lägga en tröja i kartong 2, fiffigt va?

Expediten ”jag kan inte lämna med någon extra kartong” varför det – jag betalar gärna för den? ”vi får inte för då kommer dessa på drift på stan” Men hallå, vad skall jag göra med kartongen som följer med tårtan? Expediten och jag når inget samförstånd, då höjer jag rösten lätt, lutar mig över disken och hytter med fingret, en sak kan du känna dig helt säker på, jag kommer aldrig mer sätta min fot i den här djävla butiken. Morgonen därpå upptäcker jag att vi saknar surdegsbröd till frukost, jag bestämmer mig för att kila in på Tösses, sannolikheten att ”min” expedit är där är relativt liten, står i kön till kassan, vem möter jag?, min antagonist. Efter den dagen försöker jag att undvika tomma hot i affektion, om de kommer måste jag löpa linan ut och stå för dom. Detta adresserar våra värdeord SKRATT – hur korkad får man vara UTMANING – se antagonistens ”smile” när jag trots allt kommer tillbaka ANSVAR – låt aldrig en konflikt komma emellan dig och ett surdegsbröd till familjen

Jag vill tacka alla för ett fantastiskt 2015 och ser med stor tillförsikt fram emot ett lika framgångsrikt 2016.
​Jag önskar er alla En God Jul och ett Gott Nytt År.

Love you all / Pierre

Jag har bestämt mig för att leva

Jag är inne på mitt 8:e liv, jag har förbrukat 7
1)      Jag drack växtgift, jag var 2 år gammal
2)      Min buk var fylld av var - isch låter skitläskigt så här i efterhand        – jag hade sprucken blindtarm, jag var 11 år gammal 
3)      Jag dök på huvudet från en brygga, jag var 18 år gammal, vattenståndet var 0,5 m och botten var stenfylld.

4)      En byggnadsställning föll när jag stod högst upp, jag var 45 år
5)      Jag hamnade i respirator i 21 dagar pga. av svininfluensan, jag var 59 år
6)      Jag fick leukemi, jag var 61 år
7)      Jag hade begynnande hjärtinfarkt i våras.   

Igår när jag stod på crosstrainern i gymmet backade jag bandet och försökte bestämma mig för om livet går ut på att leva eller överleva. Sedan incidenten i våras har jag ändrat min kost, havregrynsgröt med mycket bär på morgonen, till lunch och middag oftast fisk och ibland fågel alltid med mycket grönt,
frukt till mellanmål. Jag undviker snabba kolhydrater i vardagen, jag dricker ingen alkohol och jag motionerar medvetet mer. Vad är resultatet, är det ett asketiskt liv eller? Näe, Jag mår mycket bättre, jag sover bättre, jag orkar mer och jag tror att jag kan leva i 40 år till, jag tycker livet idag är tippitopp.

Min reflektion övergick i en konklusion, jag har bestämt mig för att LEVA, inte överleva. I mitt nya liv har jag kunnat reducera och i flera fall eliminera de mediciner jag blivit ordinerad. Mediciner dödar bara symptomen och inte grundorsaken.

Solen går upp i öster och den har i mitt fall passerat zenit, men det kommer att dröja länge innan den går ner i väster.  Det är viktigt att vi matar

Ø  vår lekamen med bra bränsle,

Ø  vårt sinne med positiva tankar,

Ø  vår existens med mycket social samvaro,

Ø  vår bildbank med många positiva upplevelser.

Jag stornjuter av att ha er alla i vardagen, det ger energi, inspiration och en krydda som sätter färg på tillvaron. 

Till sist - oroa er aldrig för framtiden, det är som att betala ränta på ett lån som du inte har.

Love you all / Pierre