Efter avslutat samtal, kvitterar jag med att maila över ett antal dokument.
Dagarna går och återkopplingen lyser med sin frånvaro, efter några påstötningar från min sida får jag nu mailet som inte inbjuder till några fortsatta överläggningar.
14 dagar senare besvarar jag mailet och avrundar med mina avsikter med första kontakten. Döm om min förvåning när dörren återigen öppnas. Bollen kändes ospelbar, men då jag ödmjukt bjöd in till fortsatta överläggningar var den återigen i spel.
Jag var hårfint nära att reagera på besvikelsen över mailsvaret, men valde att neutralt, osentimentalt besvara och förtydliga. Om vi backar bandet, hur ofta är vi inte vår egen snubbeltråd i våra egna reaktioner. Likväl som vi försöker äta rätt, gå på gym, ta långa promenader, glöm inte att öva på visualisering? Hur kan vi bli framgångsrikare i våra interaktioner?
Jag övar ständigt, men inte i teorin utan i skarpa lägen, jag är tvungen att hantera mina egna reaktioner om känslan av besvikelse inträder.
När slaget känns förlorat och förlusten vänds till vinst, bubblar det av lycka inombords - utan kontraster är livet mellanmjölk.
Frontits värdeord Utmaning har definitivt sin plats i detta avseende, utmana dina egna reaktioner och bli en vinnare.
Love you all! / Pierre
