jag har gett förvirringen ett ansikte

Numera ägnar jag oerhört mycket tid till att leta efter allt, nycklar, plånbok, körkort, ja i stor sett allt. Det händer t o m att jag måste leta efter bilen. För några veckor sedan, i Spanien, hade vi en städare hemma. För att inte locka till oönskade handlingar, ni vet tillfället gör tjuven, bestämde jag mig för att gömma plånboken på ett smart ställe. Det första valet var inte helt begåvat med påföljd att jag gömde den på ett annat ställe. När vi kommer hem efter ett antal ärenden på stan, ber jag Bitte lämna tillbaka plånboken. Hon replikerar att hon inte har den. Efter en snabb inre konsultation kommer jag ihåg att jag gömde den på ett smart ställe. Jag kikar på det första stället och slås direkt av att jag valde ett smartare ställe. Men minnet sviker mig och jag övergår till ett helt planlöst letande. Efter ett tag ger jag upp och hoppas att minnet skall klarna till morgonen. På morgonen väljer jag att ställa mig i köket och bara känna efter, då känns det som att det "bränns", jag drar ut en av lådorna och där under ett antal papper och visitkort ligger plånboken.

Om jag inte hälsar när vi möts eller väljer att presenterar mig, ta inte illa upp, minnet har tagit paus.  

Jag önskar alla en riktigt God och umgängesintensiv Jul och ett Gott, generöst och fredligt 2019. 

Låt 2019 bli leendets, nyfikenhetens och generositetens år. 

Love you all! Pierre

Alla har vi varit barn.......

Lördag morgon, någon jul på 50&60-talet.

Spänningen är total, vi har svårt att bärga oss. Vi väntar på faster & farbror som kommer varje jul med hårda paket till oss barn. Våra föräldrar som med stor uppfinningsrikedom lyckades vända på varenda korvöre, köpte alltid mjuka paket, något annat fanns det inte pengar till.

Timmarna och minuter släpade sig fram, plötsligt ringer det på dörren. Våra tomtar - faster och farbror som inte hade några egna barn gjorde nu den efterlängtade entrén. Nu startade den nya tideräkningen, från entré till klappöppning. När vi väl fick öppna våra paket, var det klang och jubelföreställning. Faster och farbror hade alltid köpt en leksak till var och en av oss barn. Mor och fars klappar var alltid något klädesplagg som vi behövde. Vi stornjöt av faster och farbrors besök då dom hårda paketen blev vår käraste leksak.

Nu är vi 60 år senare och Sveriges barn bland välbemedlade familjer får tjogvis med paket. Lyckan försvinner i detta överflöd. Nu kommer jag till pudelns kärna, skippa utgifterna för hälften av klapparna och skänk "besparingen" till Stadsmissionen så fler barn kan få dela glädjen med Julen.

Vi kan också rensa förråden på gamla leksaker och lämna in dom till våra (tomteverkstäder) hjälporganisationer som delar ut dom till barnfamiljer i nöd.

Om ni vill skänka pengar -  www.stadsmissionen.se/gavoshop

Hohoho, från mig (alla) till er alla - en riktigt God Jul.

Love you all! / Pierre

 

Undvik skitdagar

Dagen innan brödleveransen uppstår ett logistikproblem, jag har satt surdegsgrunden, men saknar mjöl till det tidiga lördagsbaket.

Lördag morgon, jag kliver upp fem och konsulterar "min" sökmotor google och finner till min glädje att Ica Esplanad öppnar kl 7.00. Släntrar in på Ica passerar en anställd som fyller hyllorna med varor, jag sjunger ut ett rungande god morgon, som ett eko får jag samma svar plus ett "välkommen". Fortsätter genom hela butiken med fler sjungande god morgon, lika glada god morgon haglar tillbaka. Tänk vilken snabb återbetalning av mitt "god morgon", jag drar på smilbanden och påfyllningen av nymornad energi får min knopp och kropp att spritta. 

När man känner sig sur och hängig och möter sig själv i spegeln händer det omvända, men den nedåtgående spiralen kan stoppas. Ta ett snabbt gympass, eller ta på löpardojjorna och avverka några kilometer i skogen, det gör underverk.

Ett annat sätt att må bra är att vara tacksam och att inte ta någonting för givet. Att solen som är förutsättningen för allt liv går upp varje morgon, är en självklarhet, men väl värd att vara tacksam för. 

Var rädd om den viktigaste relation du har - dig själv, släng likgiltigheten, livet är NU.

Ursäkta något ostrukturerade tankar i arla morgonstund, men relationer utgår alltid från oss själva. Det är därför viktigt att vi är snälla mot oss själva genom att behandla andra väl.

Love you all! / Pierre