måndag 26 augusti 2019

Rött kort för galna makthavare

Jag frågar Martin, vår son om jag får hålla tal till Ella. Ella är ett av våra barnbarn som just konfirmerats. Kyrkan har gett konfirmanderna var sin krans med stenar med olika betydelse. Mitt tal bygger på ytterligare två stenar, en symboliserar "ärlighet, så länge du talar sanning, kommer ditt minne aldrig svika dig", den andra stenen symboliserar "gör alltid ditt bästa, oavsett sammanhang".

Några dagar efter mitt tal till Ella ber jag henne rekapitulera essansen av talet, efter viss korigering har jag vid flera tillfällen checkat av och nu sitter budskapet.

Härom dagen reflekterade jag över begreppet trollfabriker - sk fabricerande av lögner, fenomenet uppstod i samband med ett demokratiskt val, ni vet vilket. Facebook m fl tar nu efter svidande kritik nu sitt ansvar och rensar systematiskt för att det inte skall hända igen. Men hur stävjar man makthavare som likt trollfabriker sprider lögner för att sitta kvar vid makten. Borde inte riksrätt vara tillämpligt, ett slags rött kort.

Jag känner mig priviligierad över möjligheten att påverka min närmiljö, ni vet dom två stenarna. Jag är samtidigt oroad över hur högt uppsatta demokratiskt valda personer sprider lögner för sina egna syften. Lögnerna skapar stora motsättningar mellan olika grupper och skapar spänningar som får oanade konsekvenser. Vi vanliga medborgare kan påverka i det lilla, men vad kan vi göra för att städa på de stora scenerna? Låt oss älska inte hata, låt oss inkludera, inte exludera, låt oss engagera, inte passivisera.

Låt oss alla ta vårt Ansvar i stort som smått.

Love you all! / Pierre

söndag 4 augusti 2019

Vår älgsafari slutade i "militär insats"

Efter en trerätters middag på Greens i Tällberg bestämmer vi unisont att ta en Älgsafari med egen bil. Inga älgar i sikte i kraftledningsgatan mellan Hjortnäs och väg 70, kompassen tar nu sikte på skogen som ligger i Slättberg, norr om Tällberg. Väl framme viker vi av på skogsvägen som timmerbilarna använder. Efter sisådär 200 m känns vägen som kvicksand, jag lämnar snabbt en lägesrapport till övriga. Vi slirar nu uppför en backe och tappar nu totalt fäste och glider sakta ner i diket. Alla försök att ta sig upp förvärrar situationen, klockan har passerat elva på kvällen och utetemperaturen är sju grader. Jag slår av motorn och söker nu via Google efter folk som bor i Slättberg. Ger efter en stund upp, ringer Bittes kusin Lennart som bor i Siljansnäs 2,5 mil bort. Övriga i sällskapet lämnar bilen, Peter går i skogen mot vägskälet 500 m bort, Bitte och Annika går barfota i lervällingen mot samma vägskäl. Lennart ringer grannen som har en gammal "Valp" från försvaret, dom får vår position via Google maps. 30-40 minuter senare hör vi motorljud i skogen och strax därefter anländer Valpen som skall rädda oss. I bilen sitter 5 ungdomar. jag hoppar in och vi kör nu till vår bil. Väl framme tar en av killarna kommandot, chauffören i Valpen lyder order likt en god soldat. Valpen ömsom släpar ömsom drar oss med vinsch upp från diket, för att lyckas måste dom backa rakt ut i terrängen på motsatta sidan av vägen. Valpen ligger nu med framhjulen i diket och bakdelen på en kulle, som mest lutar den 45 grader. Efter mission completed, frågar jag passagerarna om dom var rädda att Valpen skulle välta, tjejen i sällskapet skrattar och lämnar frågan med "hallå vi har varit med om värre situationer, vi är ofta i terrängen i samband med jakten".

Ungdomarna kanske hade läst bortgångne prinsessan Dianas dåtida uppmaning "utföra slumpmässiga vänliga handlingar mot andra medmänniskor", tänk om vi alla agerade så, vilken underbar värld.

Stort tack till våra hjältar!

Love you all! / Pierre