Jag sitter på centralen och väntar på mitt
tåg. Tiden till avgång är 45 minuter, gott om tid, jag hinner en kopp kaffe på Waynes coffee. Det känns som att sitta på en parkeringsplats vid en motortrafikled, flerfiligt rusar folk förbi för att stressa till en ny arbetsdag. Jag
njuter av kaffet ackompanjerat av människorna som likt en palett sveper förbi.
Väl på tåget serveras det frukost och nästa spelfilm gör entré. Utanför
passerar röda stugor, plöjda åkrar, skogar, sjöar och sädesfält. I sätesraden
bredvid sitter en man och pratar högt i mobilen, jag väljer att göra honom
uppmärksam på att sänka rösten. Framför mig sitter en annan person, vi kan
kalla honom Per. Per ber mobilmannen slå på högtalaren så att man hör vad den
andre säger, det skapar underhållning och är inte lika störande. Per och jag
börjar en konversation som pågår hela resan, vi avhandlar allt mellan himmel
och jord och det visar sig att han sitter i styrelsen på Sandvik, är
pensionerad men aktiv som styrelseproffs. Även denna dag fick jag energipåfyllning,
morgonkaffe på Waynes i bruset av människor på väg till jobbet, landskapsbilder
som fladdrar förbi och ett ”tjöt” med Per som var avslutningen i dagens "trerättersmeny".
Om du försöker att leva i nuet är du medvetet närvarande, det är inget nytt, det kallas för mindfulness. Det är ett effektivt sätt att komma till ro. Undvik att lägga värderingar på det du ser och hör, observera och absorbera helt neutralt, därmed minskar du stressen och kan fylla på energireserven.
Det här var en sån dag där jag fick extra påfyllning. Det adresserar Frontits värdeord Utmaning, det krävs ett medvetet val för att komma ner i varv, Skratt, det kändes som en förmån med alla skratt och leenden som tänjde mitt ansikte denna dag.
Love you all! / Pierre
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar