Varje dag slås jag av att antalet
personer som sitter och tigger på gatorna ökar. Folk säger att det är personer
från Ukraina som är här på uppdrag av olika ligor. Detta har dock en
impregnerande effekt på min empati, jag låtsas som om dom inte existerar. Fakta
är dock att vi har alltför många som inte har ett avlönat arbete och antalet
arbetslösa ökar. Vi står inför en situation att alltmer kan produceras av allt
färre människor. Jag vill nämna ett citat från Percy Barnevik som fastnade i
mitt huvud och som har påverkat mig i stort som smått. ”Jag betalar hellre för
en onödig hisspojke än blir rånad av samma pojke på gatan”. Numera ”stjäl” jag
inga jobb som andra kan hjälpa mig med, m a o jag betalar för att få städat, få
bilen tvättad, gräsmattan klippt, få saker hämtade och lämnade mm. Det skapar
jobb i det lilla och med många bäckar små ökar vi den privata efterfrågan, m a
o fler kan få jobb. Jag anser att det är en dialekt av filantropi.
I stället för att lägga en slant i
tiggarens mugg kommer jag nu inför julen köpa några matkassar av stadsmissionen
till gagn för uteliggarna, varje matkasse kostar 100 kr och hjälper en person
med det nödvändigaste.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar