Det här är början till slutet..........

 

Jag är övertygad att det här är början till slutet på diktaturen á la Putin. Man kan alltid bomba sönder en nation, men man kan aldrig kväsa ett frihetsträngtande folk som lämnat diktaturens unkna luft. Ukrainarna har fått smaka den syrerika luften av demokrati. Ett Ukraina där de kunnat ge uttryck för sina tankar och drömmar, ett samhälle där de kunnat bygga en trygg framtid för sin familj, ett samhälle på väg bort ur korruptionen, ett samhälle bestående av folkvalda.

Det enda som kan stoppa detta vansinniga krig och det enda kitt som håller ihop solidariteten i en diktatur är pengar. Nu stryps alla kranar till diktaturen Ryssland, det kan leda till ett folkligt uppror, men det mest sannolika är att när det drabbar Putins "solidariska" närkrets kommer det att få konsekvenser, det är början till slutet.

Men för dagen måste vi alla göra vad vi kan för de drabbade i Ukraina, alla bidrag är nödvändiga, inget bidrag är för litet. Vi alla kan ta vårt Ansvar och det finns hur många kanaler som helst för att nå dom nödlidande, det är definitivt Möjligt.

Låt oss älska inte hata, det här är inte vad det Ryska folket önskar.

Love you all! / Pierre

Hälsan tiger still

Efter mitt senaste blogginlägg så har talesättet "hälsan tiger still" fått en annan betydelse. Tänk vad vi tar mycket för självklart, reflektionen över en kropp och knopp som fungerar är någonting vi tar för givet. 

Min vurpa på Stegesund med en smärtande rygg föranledde mig att gå på ryggmassage för att lossa på dom krampande musklerna och som en extra åtgärd gick jag dagen efter på akupunktur. Tyvärr så satte akupunktören nålen i en nerv i vänstra höften med påföljande nervsmärtor och extrema svårigheter att gå. Vi bestämmer trots detta att åka på vår bokade resa till Malaga, jag ringer SAS och bokar rullstol på bägge flygplatserna. På Arlanda upplever jag en vardag som många handikappade människor möter, ingen pratar med mig, för det troliga är att jag inte bara är rörelsehindrad utan troligtvis även  tom i kolan.

Vänner låt oss tänka på att behandla alla människor med respekt, oavsett tillstånd..

Det adresser Skratt - bjud in till samtal och sprid glädje, Prestigelöshet - ta inte dig själv på för stort allvar, respektera andra och du kommer bli rikligt belönad, Ansvar - ducka inte, ditt sätt att bemöta andra har betydelse, även om det skulle vara en förståndshandikappad eller en person i misär sprider det värme och respekt.

Love you all / Pierre   

Ett liv utan rörelse är inte ett liv

En tanke blixtrar förbi, detta liknar cykelsparken som Zlatan gjorde mot England. Inser snabbt att det inte kommer att sluta lyckligt, landar på svanskotan och slår i höger knä som är mitt sämsta knä. Ligger kvar i snön och försöker känna efter, har jag några frakturer eller är jag bara blåslagen? Några dagar senare blir jag p g a begränsad rörlighet ledsen över att jag inte kan ta mina promenader, jag behöver hålla igång för att må bra, ett liv utan rörelse är inte ett liv.

Samtidigt formas tankar som har paralleller till företagandet. Alla vet ju att fysisk rörelse förlänger livet, men är det inte detsamma i företagsvärlden? Företag som befinner sig i rörelse utvecklas och klarar konkurrensen bättre. Frontit, f d projektstyrning hamnade i svårigheter i början av 2000-talet då man klamrade sig fast i historiska framgångar, man stretade emot och höll fast i inriktningen och hamnade ett antal år senare hos  konkursförvaltare.

Jag köpte verksamheten 2007 och vi satte upp en vision om framtiden och på sikt en publik notering. Sedan utköpet har bolaget varit i kontinuerlig rörelse, folk har anställts på löpande band, nya etableringar över stora delar av Sverige har verkställts. Våra erbjudanden är under ständig utveckling och allt, ja allt i verksamheten befinner sig en i en ständig rörelse, såväl affären som konsulterna. Den dag vi är nöjda kommer vi inte hänga med i konkurrensen, men med den bemanning vi har idag kommer det aldrig att hända. Sträck på er, ni bara inte är i rörelse, ni skapar rörelse.

Det adresserar våra värderingar, Ansvar för våra kunder som driver oss att förkovra oss, och vårt värdeord Utmaning som driver oss i projekt i framkant och gör att vi går utanför comfortzonen.

Love you all! / Pierre  

PS! Jag lever och jobbar på att komma i rörelse. DS!      

Jag är tacksam för er alla och för vårt fantastiska företag.

Dagen innan styrelsemötet tar jag del av materialet som vi skall gå igenom, huvudpunkten är Budget 2022.

Jag ögnar igenom materialet, surfar runt på vår hemsida och våra interna webb. Jag fylls av glädje över Frontit som vi alla skapat. Oerhört bra erbjudande som är bra för företagssverige, ett maskineri som består av människor som vill, vågar kan. En stark kultur som bygger generositet på kunskap och erfarenhetsutbyte. En miljö som stimulerar nyfikenhet och ständigt lärande i ett av Sveriges mest jämställda konsult företag, 50/50 män och kvinnor. Sist men inte minst värderingar som efterlevs på alla nivåer.

Jag har växt upp i en frireligiös miljö, där den ständiga bönen var att tacka för allt. Varför säger jag nu detta, jo för jag har många gånger funderat på varför jag är så lycklig. Det har gjorts vetenskapliga studier på tacksamhetens inverkan på vårt välbefinnande och det har bevisats att tacksamhet har goda effekter på vår hälsa och upplevda livskvalité. Jag sa till vår dotter som genomgick en mycket svår operation för knappt 10 år sedan, reflektionen är tacksamhetens moder och lycka dess broder, anledningen var  hennes empati över en patient i samma rum, trots hennes egen utsatta situation.

Varför dessa förvirrade tankar i arla morgonstund, jo glöm inte att ge dig själv en julpresent - börja träna tacksamhet, repetera allt som du är tacksam över. Det är som att "gymma" lyckomusklerna i hjärnan. Att ge är ytterligare ett sätt att odla lyckonerven, skänk kläder, gamla leksaker, pengar till organisationer som sprider detta till behövande familjer, gör det nu, behoven är omättliga nu inför julen.     

Jag önskar er alla en tacksamhetens JUL och ett Gott Nytt År.

Jag är tacksam för er alla och för vårt fantastiska företag.

Love you all! / Pierre        

Hur botar man klädskam?

Helt plötsligt utbrister svärmor fylld av stolthet, den här klänningen har jag haft i fyrtio år. 

På senaste introduktionsutbildning  på Villa Ludvigsberg hade jag och en av de nyanställda olika utvikningar kring våra liv och intressen. Helt plötsligt står jag med ryggen mot väggen då jag precis berättat om mitt intresse för kläder och shopping. Jag försvarade mig med att om ingen köper nya kläder kommer inga kläder till secondhandmarknaden. 

Det är en sanning som kräver en utvikning. Vi alla måste ta vårt ansvar, jag säger det nu och jag har sagt det tidigare - tänk på att rensa i garderoberna. Kläder som inte används gör ingen nytta, ta för vana att för varje nytt plagg du köper, välj ut minst ett plagg som går till välgörenhet. Det gör gott i själen och det gör gott för någon medmänniska.

Dessutom, kylan börjar nu slå sina klor i våra hemlösa, tiden är nu mogen att dela med sig av varma kläder och skor till alla som saknar tak över huvudet, även kära plagg gör nytta därute.  

Det finns nu minst två sätt att slippa klädskam, gör som svärmor eller låt dina kläder som samlar damm i garderoben hamna i den cirkulära ekonomin.

Love you all! / Pierre

Är du kött och blod eller bara en fasad?

I helgen var jag inbjuden till ett av våra kontor för att fira 10-års jubileum. Vid lunchen hamnar jag mittemot en av våra nyanställda. I samtalet som rör familj, uppväxt, bakgrund kommer vi in på hur jag intervjuade adepter när jag var operativ. Hon replikerar, men det var så min anställningsintervju var. Fantastiskt, arvet och stafettpinnen har gått vidare. Syftet i alla intervjuer har varit att lära känna personen bakom CV'n, mötena blir då ett samtal där båda känner sig bekväma och en möjlighet till botanisering i varandras DNA, m a o inte ett korsförhör.

När jag sätter Frontit i retroperspektiv och hör alla berättelser om känslan i företaget så kokas det ner i medmänsklighet, värme, ansvar, prestigelöshet och en vilja att dela med sig av varandras kunskaper. Åren från 2007 till idag har präglats av högt i tak, våga uttrycka sin åsikt, ta ansvar för sin egen utveckling och alltid vara på tå hos kunden för att skapa hållbara förändringar.

Jag har en vän i bekantskapskretsen som alltid vårdat sin yta och skyddat sin kärna, det har resulterat i en distanserad bekantskap utan riktig närhet. Jag har en annan vän som är den raka motsatsen där inga bekymmer eller brister hålls hemliga och livlinan är bara ett samtal bort.

Glöm aldrig att vara sårbar det skapar närhet och det är att vara medmänsklig.   

Tack Madde för att jag fick dela lunch med dig.

Love you all! / Pierre

Jag lever inte som jag lär…..

Jag berättar för en av mina döttrar en reaktion jag haft över en god väns klädstil, när jag dessutom utvecklar och ger perspektiv låter hennes reaktion inte vänta på sig. Varför bryr du dig, du lever ju inte som du lär. Är min reaktion ett uttryck för omtanke - jag påpekade faktiskt det för min kompis - eller är det trångsynthet?

Att vara autentisk är att leva efter sina föresatser, men att begå felsteg är väl bara mänskligt? Jag tror på att inte klandra sig själv, det viktiga är att snabbt korrigera eventuella defekter och inte odla dom så att dom hamnar i näringskedjan utan så snabbt som möjligt förpassas till soporna.

Det biter bra i vinden och i detta fall när ett av barnen manar till eftertanke.

Love you all! Pierre