Det har varit en fantastisk sommar, med många nära och kära. Men i samband med att jag var ouppmärksam i trafiken, så blir jag dagen efter ifrågasatt. Det är faktiskt förståeligt och rimligt, men då gränsen för rimlighet överträds blir det en affekterad diskussion som inte har några segrare.
Efter detta så roterar mina tankar kring händelsen likt en torktumlare, tankarna lämnar mig inte ifred. Denna brist har jag haft alltsedan barndomen, mitt vuxna jag har inte lyckats bli av med den defekten.
Vem som har rätt och vem som har fel kan tyckas ointressant, men om en part intar "anklagaren" och en "offret", så är det ytterst väsentligt att "anklagaren" inte säger något som kränker "offret", då spårar rekapitulation ur och risken är stor att skadorna förvärrar mer än hjälper.
Därför utan att nämna vem som är vem, är det ytterst viktigt att vara ödmjuk som "anklagare" och inse att man annars sår ett minfält som är oerhört svårt att eliminera och navigera i.
Jag önskar Er alla "love peace and understanding".
Love you all! / Pierre
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar