Undvik energitjuvar

Middagen på lokal tillsammans med tre kompisar var kanon, lokalen hemtrevlig, personalen ”på tå” och en tilltalande meny. Vi valde olika rätter och lät tallrikarna rotera så att alla fick äta av allting. Kvällen flyter på och helt plötsligt bli det en affekterad diskussion om en händelse, jag känner mig obekant med det inträffade men hamnar i en onödig diskussion där jag envetet hävdar att detta var nytt för mig. Min opponent hävdar bestämt och irriterat att jag mycket väl känner till detta, jag agerade då inte smart utan hamnade i försvarsställning.

Om det råder divergerande uppfattningar om någonting som hänt, lägg inte energi på att få rätt. Det enda du kan styra över i en dylik situation är dina egna reaktioner. Du kan välja att säga, jag är ledsen men mitt minne sviker mig, berätta så kanske jag känner igen mig.

Jag kan ta ett annat exempel, om jag berättar om någonting som hänt mig, så spelar mottagaren in sin egen tolkning och den behöver inte vara detsamma som det jag förmedlar. När vi vid annat tillfälle skall relatera till händelsen så händer det att jag påstås ha sagt någonting annat, säg då - jag är ledsen då måste jag varit otydlig, det var så här det var. 

Du och jag har varit på samma resa men äger olika minnesbilder av vissa episoder, är det värt att hamna i konflikt vem som har rätt?

Var resurssmart, spar på energin och lev i harmoni.

Detta adresserar Frontits värdeord,
Skratt, sprid glädje, inte irritation
Ansvar, lägg energi på rätt saker.

Love you all! / Pierre

Kan vår pliktkänsla bli kontraproduktiv?

Lars och jag springer i trapporna på kontoret för att fylla bilarna med gåvor till Stockholms hemlösa. Trafiken erbjuder lång väntan och tär på tålamodet, vi parkerar utanför ”Gula Änglarnas” lokal på Östermalmsgatan, dörren är låst men efter ett tag blir vi insläppta av två sprudlande ”änglar”. Vi fyller nu lokalen med de varma kläderna som våra kunder och anställda skänkt på en ”afterwork”. På anmodan från våra värdar agerar Lars och jag nu fotomodeller, plötsligt känner vi oss i vägen, en annan ”ängel” anser att vi stör hennes arbete. Hon är stressad och skall snart öppna expeditionen och har tappat perspektivet för verksamhetens syfte – dela ut mat på stan och bistå hemlösa med varma kläder inför vintern.

Om livräddaren prioriterar att sortera flytvästar i viktklasser framför att hjälpa folk i sjönöd är det oklokt.

 Tänk när plikten dödar glädjen och skymmer sikten för verksamhetens yttersta syfte.

 Låt oss vara en kugge och inte ett gruskorn.

 Love you all! / Pierre