torsdag 9 november 2017

Kan vår pliktkänsla bli kontraproduktiv?

Lars och jag springer i trapporna på kontoret för att fylla bilarna med gåvor till Stockholms hemlösa. Trafiken erbjuder lång väntan och tär på tålamodet, vi parkerar utanför ”Gula Änglarnas” lokal på Östermalmsgatan, dörren är låst men efter ett tag blir vi insläppta av två sprudlande ”änglar”. Vi fyller nu lokalen med de varma kläderna som våra kunder och anställda skänkt på en ”afterwork”. På anmodan från våra värdar agerar Lars och jag nu fotomodeller, plötsligt känner vi oss i vägen, en annan ”ängel” anser att vi stör hennes arbete. Hon är stressad och skall snart öppna expeditionen och har tappat perspektivet för verksamhetens syfte – dela ut mat på stan och bistå hemlösa med varma kläder inför vintern.

Om livräddaren prioriterar att sortera flytvästar i viktklasser framför att hjälpa folk i sjönöd är det oklokt.

 Tänk när plikten dödar glädjen och skymmer sikten för verksamhetens yttersta syfte.

 Låt oss vara en kugge och inte ett gruskorn.

 Love you all! / Pierre

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar