Plötsligt känns kroppen som fylld av den finaste champagne,
det bubblar och spritter. Solen värmer, fåglarna stämmer upp i den finaste
serenad. Jag tror essensen är det spirande livet, allt får energi, blommorna
skjuter upp ur jorden, knopparna i buskar och träd slår ut, den förlamande isen
bryts upp, kosläppet står för dörren. Plagg efter plagg kan plockas av och vi
kan blotta vår bleka lekamen inför solens varma skönhet. Var helst jag vänder
mig är det liv, liv och åter liv. Det finns ett hopp om ljus, värme, långa
dagar, varma bad, cykla på sandfria vägar, gofika i en solglänta, kratta, elda,
vårrusta och förbereda det som legat i träda över vintern. Nu kan man drömma om
en lång, regnfattig sommar med många bad i varma sjöar och få torka de sista
dropparna från en av havsvattnet skrynklig kropp. Tänk att få dra ett nymanglat
lakan över en lekamen som fått andas frihet. Tänk att vakna upp i ottan av en
sol som glatt hälsar oss alla en god morgon till en orkester som sjunger i
näbben på varandra.
Livet är NU, det är ett leende, det är vänlighet, generositet, en snäll
kommentar och uppskattning. Vi måste unna oss att inte ta någonting för
självklart. Du är inte självklar, inte dina vänner, din familj, ditt hem, vår
demokrati, vår allemansrätt. Låt oss sjunga till livets ära. Ta ansvar, mata
din kropp och knopp med allt som nu står för dörren.
Livet känns oändligt, när våren segrar över vintern är det
vackert, det är fyllt av nya möjligheter.
Detta adresserar Frontits värdeord Skratt, Möjligt och
Ansvar.
Love you all! / Pierre
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar