Fötterna tappar greppet på dom släta klipporna

Fötterna tappar greppet på dom släta klipporna, kroppen roterar i luften, höjden över havet är ca 200 m, knogarna som håller hårt i kedjorna slås blodiga i det hårda berget. Rädslan har inte infunnit sig, snarare förvåningen över att fötterna släppte, rädslan kommer långt senare. Bitte erbjuder lite vatten att skölja av de blodiga knogarna med, men ångrar sig snabbt då hon inser att vattnet kanske inte räcker hela fotvandringen. Jag sträcker händerna i vädret för att stoppa blodflödet och hoppas samtidigt att Österrikarna som vi såg ett 100-tal meter framför oss inte skall få för sig att vi har en revolverdesperado framför oss. Irritationen över att vandringsleden snarare är en led ”mot alla odds” gör mig irriterad, hur en researrangör över huvud taget kan rekommendera leder som utgör en uppenbar fara för turister. Den Österrikiska damen i paret framför oss har vid varje farligt bergsparti hasat sig fram på rumpan och krampaktigt hållit sig i kedjorna som är fastborrade i berget. 3,5 timmar senare hör vi båtar och röster, vi närmar oss nu Fruttuoso, ytterligare 20 minuter och ett antal blå tånaglar senare är vi nere i byn. Stegen släpar sig fram, vi bordar restaurangen den enda restaurangen som finns. Bitte nekar ett kallt glas vitt vin som är hennes förstahandsval normalt. Ett antal glas vatten tillsammans med vitt bröd doppat i olivolja, salt och svartpeppar senare, far handen upp i vädret, den mest naturliga formulering kommer nu över hennes läppar – ett glas vitt, tack.

Utmaning är en förutsättning för att utveckla sig själv, men den här typen av utmaning ställer fler frågor än svar. Givetvis har arrangören inte avsett att vi skall välja den södra leden, vi valde fel i ett väldigt kritiskt läge, men vi klarade oss med blotta förskräckelsen. Möjligt var en inställning som var nödvändig, annars hade vi blivit kvar uppe på berget.

Men innan jag önskar er en trevlig helg vill jag att ni tar ert Ansvar. Töm era garderober, de hemlösa behöver kläder för att klara vintern.

Love you all! / Pierre​