Jag är kränkt

Året är 1964, jag har precis blivit nekad av en av mina bästa kompisar att vara med i en fotbollsmatch där alla som ville delta fick vara med. Jag blev djupt sårad och förstod verkligen ingenting. Då sa Jan-Ulf, min kompis. Jag var med när Pierre fick armen ur led och jag vill inte se den smärtan han fick genomlida en gång till. Där stod jag med gipsad arm från den tidigare olyckan. Just nekad att få spela fotboll som var en av de idrotter som jag älskade mest, men full av glädje över Jan-Ulfs omtanke som jag trodde var missunnsamhet. Tänk om Jan-Ulf inte förklarat varför jag inte skulle få vara med, hur hade jag då mått?

Tänk vad många gånger när vi känner oss kränkta missar att få klarhet. Tänk om vi skulle ta för vana att alltid försöka bringa klarhet, i nio fall av tio är det inte som vi uppfattat situationen. Men i nio fall av tio lägger vi någonting som vi uppfattat som en oförrätt i skithögen av andra oförrätter. Vänner träna er i att våga fråga. I det här fallet hade jag tur, det var Jan-Ulf som spontant förklarade varför.

I den absolut yttersta formen av kränkthet väljer vi att vår uppfattning av det som är sagt är vad som menats. Det är ett försvar för att legitimera vår egen reaktion. Undvik den, det är ett förlorarbeteende. Bringa i stället klarhet genom att blotta din smärta – förlåt, men det där sårade mig, hur menar du?    

Detta adresserar Frontits värdeord, Ansvar – våga fråga.

Love you all! / Pierre

Du kan inte vinna alla strider

Landar 00:30 på Arlanda, drar täcket över huvudet 1:45, kliver upp 6:45 för en dag i Örebro. Kliver på tåget 9:14 upptäcker att min och övriga platser kring bordet ockuperats av en äldre gentleman. Kassar, kläder, väskor mm ligger utspridda så att ingen annan skall komma på den korkade tanken att sätta sig där. Han inser efter några snabba ögonväxlingar att jag har betalt för en av dessa platser, han flyttar motvilligt bort ”bråtet” och gör en plats fri. En av de höga kassarna väljer han att ställa i fönstret, därmed får jag inte full valuta för min fönsterbiljett. Jag ber honom plocka bort den, snällt men bestämt. Svaret blir – det var väl ett djävla tjat! Intressant att det första mening som uttrycks landar i att han uppfattar att vi haft mer än en dialog. Okej då, min inledande ögonkontakt var en tyst dialog. Vad som sen händer är onekligen spännande. Han börjar annektera mer och mer av bordet mellan oss. Jag känner ingen förhöjd puls, med så många årsringar som denne man har inser jag att byta kupé är bästa lösningen. Man kan inte vinna alla strider. Vår roll i världen kan inte vara att uppfostra människor vi inte känner.

Detta adresserar Frontits värdeord, Utmaning – undvik att agera på din reptilreaktion, Ansvar – var rädd om ditt eget välmående, ge dig inte in i alla strider.

Love you all! / Pierre

Viktoria du lämnar oss med stor sorg och saknad

Viktoria, du var solen, vinden och vattnet, havet och skratten. Du var reflektionen och kontemplationen, sorgen och glädjen. Med dina prismor har du färgat och förgyllt, du har sått och du har skördat, du har influerat och uppfostrat, men plötsligt stod cancern i vägen för din fortsatta livsresa.

Du har för oss alla varit ett föredöme, aldrig klagat över den oinbjudna gäst som ockuperade din kropp. Du kände mer oro och sorg över hur andra tog dina motgångar än över din egen situation.

Du var för oss alla, den vi alla önskar vara - glad, positiv, uppmärksam, full av energi och upptåg. Vi kommer aldrig att glömma dig och du kommer alltid ha en plats i våra hjärtan. Du är vår hjälte och förebild. Äntligen har du fått lämna smärtornas och orons rike, äntligen har du fått ro.

Viktoria Vi älskar dig för evigt, vännerna på Frontit

Varma kläder till hemlösa innan kylan kommer!

Vår enfaldighet lurar in oss i skogen på Bogesund för att leta efter skogens guld, kantareller. Vi kände oss som Sveriges bönder - inget att skörda. Vi passerar Arninge och fyller korgen med köpta kantareller. När vi svänger av vid Danderyd för att leverera hälften till vår dotter Malin möter vi en hemlös med en överfylld vagn med sopsäckar. Återigen möter vi den verklighet som många lever i, hemlöshet. Jag slås av att dygnets medeltemperatur nu stadigt sjunker och att nattimmarna snart går mot nollstrecket. Vi vädjar nu till Er alla att tömma garderoberna för insamling av varma kläder till behövande.

Ni som jobbar på Frontit, koordinera era insatser på respektive kontor så att vi får maximal utdelning. Vi kommer återigen arrangera en grytafton på kontoren där vi bjuder in kunderna, inträdesbiljetten är ett varmt plagg, kläder eller skor.

Detta adresserar Frontits värdeord möjligt och ansvar.

Love you all! / Pierre     

Fånga tillfället i flykten

Kaffet står rykande hett bredvid datorn, fingrarna far över tangentbordet, plötsligt plingar det till i maillådan. Jag byter vy och upptäcker en Sundsvallsbo som spontansökt till Frontit. Jag bjuder in till möte samma dag, 14 dagar senare får jag höra att hon är anställd och såld som Projektledare till Försäkringskassan för ett nytt förändringsinitiativ som skall drivas.

Med den informationen i ryggen frågar jag två av våra nyanställda spontant om dom känner någon som kan bli vår VD för Sundsvall? Vi kan ju inte ha en anställd och inget kontor. Jag får då svaret Jonas Grundberg, med några snabba knapptryckningar har jag Jonas på tråden och presenterar mitt ärende. Dagen därpå möts vi på Centralen i Stockholm för en kaffe och bestämmer uppföljning samma dag med en lunch på Villa Källhagen. Efter lunchmötet passerar vi gårdsplanen och ser då en framkörd taxi som en annan person är på väg att hoppa in i. Jonas springer fram och frågar var han skall åka, svaret är Gamla Stan. Jonas hoppar in i taxin och säger till den andra kunden, då kan du åka med mig, jag skall också dit. Jag känner direkt att ”this is the guy”.

Efter ett par veckor är kontraktet med Jonas klart och jag etablerar vallaboden, namnet är Hotell Knaust. Rekryteringarna går över förväntan och behovet av egen lokal börjar bli akut. En dag när jag står med ryggen mot entrén till Knaust, sveper med blicken över gatuvyn, då finner jag en fastighet som talar till mig. Jag korsar gatan läser på namnskylten, ringer upp ett av företagen som har kontor i huset och får namnet till fastighetsägaren. Ett telefonsamtal senare är jag och Jonas på lokalvisning. Tyvärr matchade lokalen inte våra behov men på frågan om andra lokaler fick vi adressen till det som blev vårt kontor i Sundsvall.

Lokalen ligger centralt uppe vid Stora torget i Sundsvall i en fastighet från slutet av 1800-talet med stuckaturer, boaseringar, dörröverstycken  och takmålningar, en själsfrände till vårt huvudkontor i Stockholm. Hyresförhandlingen som följde var ett växelbruk, mellan min genuina glädje att pruta och Jonas skicklighet i förhandlingar. Vi stängde första verksamhetsåret med 12 miljoner i omsättning, mao en flygande start, detta gav mersmak.

Vår nya styrelseledamot som varit Sverigechef i ett stort internationellt konsultbolag replikerade, citat ”i min gamla koncern hade detta tagit upp till två år innan beslut, ni agerar direkt. Frontits förhållningssätt har alltid varit ”det är i verkligheten det händer, inte i labbet”. Det finns ett gammalt talesätt som säger ”om du hela tiden funderar på nästa steg, riskerar du att bli stående på ett ben”.

Året var 2011 och Frontit hade nu för första gången verksamhet utanför Stockholm.

Detta adresserar Frontits värdeord Möjligt.

Love you all! / Pierre

Frontit från statsägt till privat, till i en nära framtid publikt

Ett livsavgörande tips förändrade min vardag. Tipset blev till flera möten som efter många överläggningar renderade att jag köpte Projektstyrning, som vid tidpunkten låg hos konkursförvaltare. Mina dagar fylldes snabbt och datorn låg som ett spädbarn i mitt knä för att använda dygnets alla timmar till kommunikation och så snabbt som möjligt täta skutan och hissa nya segel, seglet fick vimpeln Frontit.  

Jag har sedan mitt första möte med Projektstyrning haft fantastiska år som utvecklat mig som människa och som gett mig oerhörd glädje. De sista sex åren med den bästa ledaren jag någonsin haft, Anneli Angeling. Hon är tydlig, prestigelös, målstyrd och en grym coach.

När nu Frontit går in i nästa fas med Priveq Investment som ägare tillsammans med ledning och personal, känner jag en djup tillfredställelse och en trygghet. Visionen om börsintroduktion 2022 känns nu mycket tydligare. Vi har gått från 7 – 190 anställda, och från 13 milj i omsättning till i år 240 milj i omsättning.

Besättningen är densamma, erfarna, kompetenta, drivna, passionerade, med en vilja att skapa hållbara resultat ute hos våra kunder. Jag kommer att fortsätta vara en del av detta.

Mina kåserier som varit ett medel att understödja vår kultur kommer fortsatt vara en del av vårt fantastiska företag.

Jag måste säga att ni som läser motiverar mig att fortsätta. Jag vill och hoppas att vi kan influera varandra till ständig personlig utveckling, såväl som konsulter som medmänniskor.

Love you all! / Pierre   
  

Sex kännetecken hos framgångsrika ledare

Dagen har börjat som alla andra denna sommar, solen smyger sig upp, himlen är klarblå och några vita molnslöjor äventyrar inte en ny het dag. Den tidiga värmen av solens strålar gör att värmen i rummet stiger snabbt, det skarpa solljuset motar bort John Blund och snart hissar snörena till jalusierna upp ögonlocken. Ett morgondopp innan frukost välkomnas av tärnornas serenad. Timmar läggs på timmar, vi är en relativt stor familjekonstellation, men sent på eftermiddagen bryter ett kaos ut, några oöverlagda ord flyger utan vingar, och hätska känslor far som pistolskott genom rummet. 

En intressant reflektion som alltid måste få utrymme i reflektionens blanka krankhet, om vi erbjöds göra ett omtag liksom Ingemar Bergman tog om en scen tills han var nöjd. Hur många gånger skulle vi välja just de orden, eller den reaktionen? Skulle vi tacka nej till chansen att få en annan händelseutveckling - troligtvis inte. Man brukar ofta säga, för att vara en bra ledare måste man också kunna leda sig själv. Jag tycker att de sex egenskaper hos exceptionella ledare som Linkedin listat, är väl värda att reflektera över för att vi alla skall bli framgångsrika medmänniskor.  

Mycket av det som listats är tillämpbart i vår egen personliga utveckling, vill vi döma, anklaga, kontrollera, tvinga och styra, eller vill vi förlåta, glömma, motivera, charmera och entusiasmera. Den dagen vi anser att vi är perfekta kommer förhoppningsvis aldrig att komma, jag hoppas att vi får behålla ett öppet sinne och låta reflektionen sätta ljuset på områden vi kan förbättra.

Sex kännetecken hos framgångsrika ledare

De förlåter och glömmer
När en anställd begår ett misstag, speciellt ett stort, kan det vara svårt att förlåta och gå vidare. Men vi gör alla misstag och att alltid döma en person efter misstag gjorda i det förflutna ger dig tunnelseende.  En bra ledare kan ta ett steg tillbaka och se förbi ett misstag, och objektivt se vad den anställde är kapabel till.

De låter anställda lära sig av sig själva
Folk vet ofta själva när de gjort fel. Istället för att skälla och ta till disciplinära åtgärder kan det vara bättre att stötta och tillsammans komma fram till vad som gick fel och hur det skall rättas till. En bra ledare vet att en läxa man lär sig själv, är en läxa man aldrig glömmer.

De går alltid hem med känslan av att de kunde gjort något bättre
Att vara ansvarig för och leda människor kan göra vem som helst osäker. Ledare oroar sig för varenda liten detalj och grubblar över sitt eget agerande. I slutet av varje dag går de hem med känslan av att de kunde ha gjort något bättre eller hanterat en situation på ett annat sätt. Just därför börjar exceptionella ledare dagen med att lova sig själva att prestera bättre än vad de gjorde dagen innan.

De förvandlar företagens mål till de anställdas mål
En bra ledare är medveten om att anställda arbetar hårdast för att nå sina egna målsättningar. Tricket är helt enkelt att göra företagets mål till den anställdes. Det gäller att inspirera anställda så att man delar målbild.

De ser inte kontroll som belöning
Att få styra och bestämma är en vanlig motivation till att vilja bli chef. En exceptionell ledare har inga sådana kontrollbehov och man ser dem inte styra och ställa. Även om de har koll på varenda detalj så använder de sitt inflytande på ett mer subtilt sätt.

De ser bortom handling och letar efter känslorna och motivationen bakom
När en anställd gör fel eller ignorerar målen och går sin egen väg är det enkelt att utgå från att de är lata eller inte bryr sig. Men ofta finns det en djupare motiv bakom. Personen känner sig frustrerad eller marginaliserad och blir utåtagerande. Exceptionella ledare letar efter det underliggande problemet och hittar en permanent lösning som ger bättre resultat

Love you all! / Pierre i den tropiska sommarhettan