Alla sjunger utom jag

"Den blomstertid nu kommer", alla sjunger utom jag. Mina tankar är redan på väg ut ur kyrkan, ut i friheten, ut i ”ingamåstenland”. Under min skoltid var jag en dagdrömmare. Mina tillkortakommanden var otaliga, katederundervisning passade inte mig. Nu står jag här på avslutningen i Kungsholmens kyrka, dom kunde lika gärna ha sjungit ”släpp eleverna loss, det är sommar”, så kändes det. Till slut öppnas Kyrkportarna och solen får nu med sin storhet visa vägen ut, mina lungor fylls av frihet.
På den tiden fanns inga då och inga sen, det fanns bara nu. Det fanns ingen klocka, det fanns bara en mage som bestämde när det var dags att fylla på reserverna. Nu är jag 60 år äldre, sommaren står för dörren, jag har bestämt mig att leva en sommar som jag gjorde som liten. Jag har bestämt mig för att vara uppslukad av nuet, inga tankar om sådant som varit skall störa nuet, inga tankar om sånt som kommer skall få störa nuet.

Jag skall lägga ifrån mig klockan, ta av mig strumpor och skor, borra min näsa i alla dofter, öppna mina öron och lyssna på vinden, vågorna och fåglarna, öppna ögonen och iaktta allt vackert.

Jag önskar ER alla en fantastisk sommar, kopiera din barndoms somrar och lev NU.

Love you all / Pierre